Det dåliga samvetet
Som förälder så är det dåliga samvetet på besök av och till!
Är jag för sträng?
Sitter jag för mycket vid telefonen?
Skulle jag ha gett efter i konflikten?
Leker jag för lite med barnen?
Ger jag nog med kärlek?
Är barnen för länge på dagis?
Hade jag för dåligt tålamod?
Är jag en bra mamma?
Det är ett få tal av allt man tänker som förälder skulle jag tro!
Idag är just en sån dag då jag har dåligt samvete!
Liam har varit gnällig av och till i helgen, inga konstigheter då han är sjuk, men påfrestande då han har gråtit när man satt ner han på golvet i princip!
Och Alicia har också varit lite gnällig av och till, och testat mycket, inte heller några konstigheter då vi inte gjort så mycket eftersom lillebror är sjuk, och hon har säkert märkt av att han varit mammig och då blir hon också det!
Som sagt, inga kostigheter alls, men ingen bra combo, och speciellt inte när pappan i huset varit borta i helgen!
Så nu sitter jag och tänker tillbaka, har det verkligen varit så jobbigt?
Liam har ju faktiskt varit jätte glad, nöjd och busig i mellanåt, och Alicia har varit glad, duktig och lekt själv!
Men just när dom är gnälliga så glömmer man bort det, då är man i nuet och tycker det är jobbigt, och tappar tålamodet. Man är irriterad på sin andra hälft för att han inte är där just då och hjälper till! Och då kommer det dåliga samvetet och tårarna rinner ner från kinderna, är jag en kass mamma? Varför var jag tvungen att tappa tålamodet och bli arg? Är det bara jag som tycker det är jobbigt när det är så? Känner barnen av det?
Jaaa tusen tankar snurrar!
Men samtidigt vet jag att det är fullt normalt att ibland känna så, och att tänka KOM HEM KARLJÄVEL JAG ORKAR INTE!!
Nu sover båda barnen, Liam i sin säng och Alicia på min arm i våran säng efter att ha badat tillsammans och plaskat :)
Lite sent att sova middag, men vad ska man göra då dom var jätte trötta?
Ja då vet ni! Skönt att skriva av sig.
/En mamma med dåligt samvete
Nathalia säger precis som du skrivit alla dessa känslor o dåligt samvete omxde beskriver man kan ha som förälder/mamma ibland är så naturligt och inget man ska behöva må eller känna sig hemsk eller dålig för , för alla vi föräldrar har o känner så periodvis o de pendlarverkligen upp o ner med de de där och allt de där går i vågor och de kommer du förmodligen märka ut av ju äldre barnen blir i deras utveckling och perioder och faser de går igenom och allt testande för om ja jämför så tyckter ja av egen erfarenhet av alls 3 barn att lättaste o lugnaste tiden med allt o så tills dom är kring 4 då är de mkt testande o egen vilja och mkt konflikter o annat som kommer i perioder emellanåt som är riktigt jobbigt och verkligen kan tära på en o humöret o känslorna o de upp o ner verkligen men allt sånt tillhör ju med barnen o deras utveckling o allt ju äldre de blir blir de mer känner man mkt tuffare periodvis men de är ju nått vi alla som föräldrar får gå igenom allt är inte ens dans på rosor med att orka med ibland och så men de är tur man är två om att hjälpas åt iaf ;).
